Till den riktige Jonathan Livingstone Seagull
alla är vi väl barn i början
trygga i vår barndoms famn
med en dröm om att segla
till okänd hamn
men ibland så når man
inte riktigt ända fram
alla ungar föds väl med drömmar
om vad de ska bli när de blir stor
men sanningen är
att inget blir som man tror
vi är ändå bara
människor
själv drömmer jag ofta om döden
att jag vet när allt kommer ta slut
helt plötsligt går en livstid
på en minut
och jag vaknar upp till ett tjut
av änglatrumpeter
och krut
jag föddes väl också med vingar
fri att flyga vart än vinden bar
men någonting i mig
bara sliter och drar
nu så har jag
bara benen kvar
tänk på Jonathan Livingstone Seagull
vad han gjorde när nå'nting var svårt
han samlade kraft
och gick ut dubbelt så hårt
helt och hållet utan support
om du visste när allt skulle sluta
om du visste när din tid var här
skulle du vara nöjd
med att vara där du är
och bara vänta tills tiden är här
eller ta dig dit benen bär
Kommentarer
Trackback
